Blir jag stressad av Instagram?

Jag fick frågan i förra veckan om jag blir stressad av Instagram och andra sociala medier. Jag lägger upp bilder från t.ex. löpturer och skogspromenader som är del av min återhämtning och då undrade min vän om det inte blev en stress av att lägga upp bilderna på insta. Jag tycker det är en fullt befogad fråga! Och särskilt med tanke på att personen sa att den blir stressad av sociala medier.


Mitt svar: nej. Inte just nu. Men i perioder kan jag bli det, och då publicerar jag inga bilder, då lägger jag ifrån mig telefonen när jag är ledig och ibland plockar jag bort apparna (under semester tex).


Så här: det här handlar om stressorer. Stressorer är ett finare ord för saker/händelser/personer/situationer/uppgifter som stressar dig. Sådant som gör att din stressreaktion går igång. En av de absolut viktigaste sakerna i stresshantering, skulle jag säga, är att KONTINUERLIGT reflektera över dina stressorer.


För stressorer är luriga: De är inte bara individuella – det vill säga, sådant som stressar mig behöver inte stressa dig – de är även föränderliga. En sak som stressar mig idag, behöver inte stressa mig imorgon. Och sådant som inte stressar mig idag, kan stressa mig om en månad. 


När det kommer till stressorer som finns i vardagen så kan vi, när vi har uppmärksammat dem, välja vad vi ska göra åt dem och/eller hur vi ska förhålla oss till dem. Här tar jag mig själv och Instagram som exempel:


Instagram är en rolig plattform tycker jag – där finns vackra och inspirerande bilder och det är ett sätt att uttrycka sig utan text eller med text som komplement. En bild säger mer än tusen ord:). Jag tycker också det är fantastiskt att kunna hitta nya vänner och bekantskaper och inspirationskällor där. MEN. Det är också en plattform som ofta visar vackra, städade hemmiljöer, filtrade selfies och en utvald del av någons liv. Kortfattat, så kan det alltså vara en plattform för såväl inspiration, vänskap och glitter – som för självkritik, osund jämförelse och redigerade liv, ansikten och kroppar.


Jag har jobbat mycket med mig själv och stressorer - det ligger många timmar bakom detta:)  (Det är dessutom en never-ending-story – som med allt som har med hälsa och välmående att göra. Det är ett kontinuerligt arbete som resulterar i medvetna val – som ökar chansen att livet blir hållbart).


Väldigt kort summerar jag vad alla timmar resulterat i så här: Jag vet varför jag använder Instagram. Jag vet vad jag vill göra där. Jag försöker vara medveten när jag är där.


Men det händer även mig ibland att jag kan undra varför det inte kommer in likes, och ibland kan jag märka hur jag jämför mig med andra och inom en tiondels sekund så har jag då tänkt om mig själv för mig själv att ”vem är jag som tror att jag kan nåt”, ”de där är mycket bättre än jag” och ”varför har jag gett mig in på att driva eget, det kommer aldrig gå” – tex.

Så – där har Instagram gått från att vara en rolig plattform att vara på till att bli en stressor. För i samma stund som jag tänker alla de där tankarna, så känner jag att jag spänner mig, blir orolig och känner mig låg. Min stressreaktion har gått igång.

Då. Då är det dags att stanna upp. Fundera över varför jag tänker så här och vad det är som gör att jag känner så här – och samtidigt vara väldigt snäll mot mig själv och med mig själv, lugna systemet istället för att fortsätta trigga igång det. Och sedan bestämma mig för hur jag ska agera och förhålla mig till det. Vilket kan innebära att jag kanske gör ett avbrott med insta eller något annat som jag kommer fram till.


Hade det inte varit enklare att bara skippa Instagram helt? Kanske. Och det kanske jag hade gjort, om jag inte var en person som älskar kommunikation och som faktiskt vill bli inspirerad och inspirera och sprida kunskap om jag kan. Jag kan liksom inte vara utan sociala medier. Jag har provat det och jag tyckte det var dödstråkigt efter ett tag.


Personligen tror jag inte heller på valet att fly från stressorer – då blir livet ganska svårt att leva till slut. (Att fly från stressorer har jag också provat, innan jag blev utmattad, och det gick inte så bra för min del). För dels är stressorerna föränderliga som jag skrev i början, och sedan kan det ligga annat bakom som är grundkällan till stressorn – och då kanske det är grundkällan jag ska reflektera över istället – och den missar jag om jag bara flyr från stressorer i första läget.


Jag vill verkligen att du tar med dig att jag talar bara för min egen del när det gäller Instagram-exemplet. Det här inte en sanning som gäller för alla. Du behöver själv fundera över ditt förhållande med Instagram och andra sociala medier. Är det plattformar som spär på din egen självkritik och som gör att du jämför dig med andra – då behöver du vara medveten om att du med stor sannolikhet har ständiga stresspåslag som är aktiverade i din kropp. Du har alltså en förhöjd stressnivå ”bara” av att kolla i sociala medier. Inte jätteskönt i längden. Eller är det plattformar som du mår bra av och där du får utlopp för din kreativitet och där du inspireras av andra och möter andra som delar dina intressen. I så fall, mår du bra av att vara där. 


Sedan finns det andra faktorer som är värda att reflektera över när det gäller Instagram och andra sociala medier – som tex belöningseffekten de ger i hjärnan och vad det kan leda till i längden.  Men det får bli ett annat inlägg en annan gång:) En sak i taget.


Ta hand om dig,

/Sandra, stressrådgivare och avspänningspedagog